För sent för Edelweiss
Du säger att kärleken aldrig var till för dig. Att du aldrig kännt vinden högt över trädtoppen. Säger att den delar sig vid kinden och blir hel igen bakom dig. Varje moln är trasigt, du räknar allt sorgligt. Natten lång och om du älskade en gång, och kanske älskar än, spelar det någon roll? Nej kanske ingen, kanske allt egentligen.
Och du undrar vem som kysser henne nu. Och du undrar vem, vem om inte du. Läpparna du kallar dina. Det gör ont att veta men lika ont att undra.
Du säger "har du tändstickor?" Ja, tillräckligt om du vill bränna ner Stockholm. Och har du vin och sprit så att det räcker, att få hela fjärden, full av sorger? Allt är för sent, för sent för vind, för sent för kärlek, ren som snö. Inatt finns ingen väg tillbaks, ingen alls.
Kommentarer
Trackback